Artikel om forskning kring hjärntumörer

Artikel till hemsidan för Putte Angelins minnesfond skriven utifrån inspelningen av ett timmeslångt samtal mellan läkaren och två anhöriga.


Neurologen Giuseppe Stragliotto arbetar på Karolinska sjukhuset i Solna där han bedriver studier och forskning runt hjärntumörer. Vi träffade honom i början av januari 2016 för ett samtal kring hans yrkesverksamhet.

Vaccinationsbehandling har blivit mycket mer intressant de senaste åren, berättar Giuseppe, vars team var de enda i Sverige som arbetade med detta. Nu har mer forskning och nya studier tillkommit i takt med att idén om att utveckla vaccin blivit mer populärt. Sedan ett par år har man utvecklat mediciner som blockerar nedsättningen av immunförsvaret och det har i princip revolutionerat behandlingen. Detta har lett till att många har klarat sig betydligt längre än vanligt. Man har försökt samma princip med andra cancerformer och nu har man börjat med hjärntumörer. Vaccinet används för att för att försöka förstärka immunförsvaret.

Det som är konstigt är inte att man får en tumör utan att man inte får det. Man nämligen inte exakt hur immunförsvaret fungerar hos vanliga människor. Solstrålning, mutationer i kroppens celler, allt är orsaker till cancer. Man utvecklar tumörer i princip varje dag, men man får inte cancer av det eftersom kroppen motverkar det. Varför det en dag plötsligt inte fungerar vet man inte. Det är den största gåtan – skulle man lösa det problemet skulle man förstå mycket om cancer. Problemet med ett för starkt immunförsvar är att man får andra problem som MS, diabetes eller reumatism. Det måste vara en exakt balans.

Vaccin kommer nog inte bli en allmän behandling, berättar Giuseppe, eftersom det fungerar bäst när man kan operera bort tumören. Vaccin används förebyggande när man lyckats få bort tumören och vill undvika att den kommer tillbaka. Om man har en stor tumör som inte går operera bort gör det ingen verkan, det funkar inte. Det funkar inte heller lika bra om tumören kommit tillbaka. Därför är det viktigt att man anmäler sig i tid till att delta i studier. Giuseppe hoppas att kunskapen om detta sprids bland kollegorna så att fler anmäls i tid. I Sverige är för övrigt mindre än 10% av alla cancerpatienter med i en studie. Det är löjligt lite. I USA är 100% med i studier, man kommer inte in på sjukhuset om man inte är med. Men patientföreningarna driver på och är intresserade av att få fler patienter att medverka i studier.

Annat som Giuseppe studerat de senaste åren är antivirala mediciner. De patienter som har mest aggressiva tumörer har nästan alltid ett virus kopplat till tumören vilket de som har lägre aggressivitet inte har. De som har samma typ som Putte, men utan virus, har högre överlevnad. Det är alltså bättre med mindre virus i tumören. Giuseppe har därför testat att att göra en antiviral medicin som helst ska vara med redan från början. Då kan det bli lika bra eller till och med bättre effektivitet jämfört med vaccin. De kan klara sig fyra år längre än förväntat.

Puttes studie finansierades av Barncancerfonden. En behandling kan kosta 50 000 – 100 000 kronor per patient. Men behandling med Avastin kostar 20 000 kronor varje gång, strålbehandling 100 000 kr och kirurgi kostar ännu mer, så ett vaccin är i jämförelse ganska billigt. Nu kommer det dock inga mer pengar från Barncancerfonden och inget alls från landstinget. Giuseppe tycker det känns lite konstigt i ett land som Sverige där offentliga medel ska täcka allt. Det kostar en hel del pengar att göra en studie, det kostar fyra miljoner, och den görs utöver det ordinarie arbetet.

I behandlingar och studier tänker Giuseppe två år i taget. Om någon klarar två år är det lyckat. Om de inte klarar två år är det som vanligt. Med den här behandlingen klarar sig fyra av fem i två år istället för en av fem i normala fall. Dessutom klarade sig 30-50% i fem år, vilket vanligtvis är undantag. Så det är lovande – om man behandlar från början, innan tumören kommit tillbaka. Behandlingen kostar 14000 kr per månad och person. För den som tagit det längst har det kostat flera miljoner, men de lever fortfarande och det är tveksamt om de gjort det utan.

Bidrag och sponsring som kommer in till Giuseppe kan han själv styra över. Och det finns mycket som pengarna kan hjälpa till med. Även mindre summor gör skillnad. Det finns bra metoder för att göra molekylära analyser på en tumör. En ny metod testar 460 olika substanser på en tumör och det kostar bara 4000 kronor. En av substanserna är till exempel Antabus, som man ger till alkoholister, och den har en anti-cancereffekt som är intressant. I en microarray kan man testa 400 000 gener på en timme. Man testar hela tumören – vad är den känslig för? Om man hade en sådan maskin, för kanske 100 000 kronor, kunde man testa för alla olika typer. Så det kostar inte jättemycket och skulle ge direkt avkastning. Man kan också testa om det finns tumörceller i blodet, och det är något Giuseppe hoppas att kunna fortsätta med i sin verksamhet. Det skulle kunna göras för så lite som 1000 kronor. Detta är relativt enkla saker som gör stor skillnad i vardagen.

Att Giuseppe själv började arbeta med detta var nog en slump i början. Han var intresserad av hjärnan och studerade till neurologkirurg. Under utbildningen i Schweiz och hamnade han på ett laboratorium som forskade på hjärntumörer och fortsatte sedan med inriktning på det. Han tycker att minnesfonden är ett bra initiativ och berättar att det alltid känns abrupt när en patient går bort – man förlorar oftast kontakt med de anhöriga direkt efteråt. Han kommer ihåg de han arbetar med och berättar: “Putte var så glad att han pussade på mig en gång och sådant kommer man ihåg! Man får sådana reaktioner och det är det man minns, inte deras sjukdom. Fördelen med allt bättre behandlingar är att man får behålla personerna längre!”


  • Artikeltext (baserad på ett inspelat samtal) av: Markus Widegren
  • Uppdragsgivare: Kreativ Kraft
  • Kund: Putte Angelins Minnesfond
  • Skapat år: 2016